Vetenskapliga publikationer (i urval)


Weman-Josefsson, A. K., Halila F, Johnson U, Lindwall M, Wickström M, Wärnestål P. (2014) Digital innovations and self-determined exercise motivation: a person-centred perspective. VITALIS - Nordens ledande eHälsomöte; 2014; Göteborg. Göteborgs universitet Fulltext

Weman-Josefsson, A. K., Lindwall, M., & Ivarsson, A. (2015). Psychological Need Satisfaction, motivational regulations and exercise. Moderation and mediation effects. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2015, 12:67 doi:10.1186/s12966-015-0226-0 Fulltext

Weman-Josefsson, K., Fröberg, K., Karlsson, S., & Lindwall, M. (2015). Mechanisms in Self-Determined Exercise Motivation: Effects of a Theory Informed Pilot Intervention. Current Psychology, 1-11. doi: 10.1007/s12144-015-9388-9 Abstract

Weman Josefsson, K. (2016). You don’t have to love it - Exploring the mechanisms of exercise motivation using self-determination theory in a digital context. Doctoral dissertation. Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden Fulltext

Weman Josefsson, K. (2016). Suggesting a synergy between self-determination theory and person-centred care. Jacobs Journal of Physical Rehabilitation and Medicine, 2(1), e024. Fulltext

Lindwall, M., Weman-Josefsson, K., Sebire, S.J., Standage, M., (2016). Viewing exercise goal content through a person-oriented lens: A self-determination perspective, Psychology of Sport & Exercise, 27, 85-92. doi: 10.1016/j.psychsport.2016.06.011. Abstract

Weman Josefsson, A. K., Johnson, U. & Lindwall, M. (2016). Zooming in on the Effects:  A Controlled Trial on Motivation and Exercise Behavior in a Digital Context". Current Psychology. 1-13. doi: 10.1007/s12144-016-9508-1 Abstract

Lindwall, M., Weman-Josefsson, K., Jonsson, L., Ivarsson, A., Ntoumanis, N., Patrick, H., Thøgersen-Ntoumani, C., Markland, D (2017). Stirring in the motivational soup: Within-person latent profiles of motivation in exercise. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 14:4 DOI: 10.1186/s12966-017-0464-4  Fulltext

Weman Josefsson, A. K. (2016). Mechanisms in Self-Determined Exercise Motivation. A PhD Thesis Summary. International Journal of Women's Health and Wellness, 2:033 (5). Fulltext

Weman Josefsson, K. (2016). You don’t have to love it - Exploring the mechanisms of exercise motivation using self-determination theory in a digital context. Doctoral dissertation. Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden. Fulltext


Weman Josefsson, K., Johnson, U., & Lindwall, M. (2018) Short report: moderations in exercise motivation – gender and age moderates the relations of motivation quality and exercise behavior, Health Psychology and Behavioral Medicine, 6:1, 93-103, DOI: 10.1080/21642850.2018.1462706


Teixeira P.J, Marques M.M, Silva M.N., Brunet J., Duda J., Haerens L., La Guardia J., Lindwall, M., Londsdale C., Markland D., Michie S., Moller A.C., Ntoumanis N., Patrick H., ReeveJ., Ryan R.M., Sebire S., Standage M., Vansteenkinste M., Weinstein N., Weman-Josefsson, K, Williams G.C., Hagger M.S. (2019). Classification of Techniques Usedin Self-Determination Theory-Based Interventions in Health Contexts: An Expert Consensus Study. Preprint. Available in: https://osf.io/f65jy/ Accepted in Motivation Science.


Ryan E. Rhodes, Patrick Boudreau, Karin Weman Josefsson & Andreas Ivarsson (2020) Mediators of physical activity behaviour change interventions among adults: a systematic review and meta-analysis, Health Psychology Review, DOI: 10.1080/17437199.2019.1706614.


Andreas Ivarsson, Andreas Stenling, Karin Weman Josefsson, Sten Höglind & Magnus Lindwall (2021) Associations between physical activity and core affects within and across days: a daily diary study, Psychology & Health, 36:1, 43-58, https://doi.org/10.1080/08870446.2020.1745801

 
Niemiec C. P., Ivarsson, A., Weman, K., Smit, E., & Williams, G. C. (2023). Self-determination theory and the smoking cessation process: Daily electronic self-reports can identify the initiation of quit attempts. Patient Educ Couns. 115:107886. doi: 10.1016/j.pec.2023.107886.


Böcker

Josefsson, A.K  & Lindwall, M. (2010) Motivation till motion och fysisk aktivitet. I L-M Hallberg. Hälsa och Livsstil. Lund: Studentlitteratur.

Berggren, T & Josefsson, A.K. (2010). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. I L-M Hallberg. Hälsa och Livsstil. Lund: Studentlitteratur.

Weman-Josefsson, A. K., & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, M., Stenling, A., & Weman Josefsson, K. (2019). Motivation inom träning, hälsa och idrott - ett självbestämmande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 

Weman och Berggren (2023) Psykosocial arbetsmiljö och hälsa (2nd ed). Lund: Studentlitteratur. 


Aktuellt

Vi har precis skrivit en ny upplaga av den populära boken

"Psykosocial Arbetsmiljö och hälsa" 

som till vår stora glädje fick betyget 5/5 "briljant av Bibliotekstjänst. 



Debattartiklar

Weman-Josefsson, A. K., Jonsson, L., & Johansson, G. (2014). FaR har stor utvecklingspotential. Läkartidningen. 2014;111:CZ77 

Weman-Josefsson, A. K. (2015). FaR oförtjänt på onödiga listan – vad händer nu? Läkartidningen. 2015;112:DCPP 


Populärvetenskapliga artiklar

Weman-Josefsson, K. (2013). Motionspsykologi ur ett historiskt perspektiv. Svensk Idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2013. Fulltext

Weman-Josefsson, A. K. (2013). E- som i engagemang? Appendix II in Personal Health Magazine 2030 – en förhandstitt på framtidens livsstilsmagasin inom egenvård och friskvård. Etapprapport i projektet Opinion Hälsa. April 2013. Kairos Future. Fulltext 

Weman-Josefsson, K. (2016). Börja ditt nya liv i åtta steg. Modern Psykologi nr 8 2016. Fulltext



Kort sammanfattning av avhandlingen

"You don't have to love it"



Studie I visar att mönstren för motivation och träning skilde sig åt i olika åldrar och mellan könen, vilket kanske verkar föga förvånande, men att det hittills funnits relativt svaga vetenskapliga bevis för sådana antaganden. Detta betyder att det inte finns någon universalmetod som är effektiv för alla människor i alla situationer utan att insatser bör anpassas till olika målgrupper t ex baserat på ålder och kön eller personliga preferenser. I linje med detta bröt vi förhållandevis ny mark i Studie III genom att identifiera olika typer av motivationsprofiler som i sin tur kunde kopplas till träningsbeteende. Dessa resultat kan bidra med värdefull kunskap om hur olika drivkrafter fungerar tillsammans i en slags motivationssoppa/motivationscocktail (motivational soup) och detta kan i sin tur också användas för att personanpassa insatser och skräddarsy målgrupper.

Både Studie I och Studie II visar att typen av motivation (inre/yttre) spelar en viktig roll i motivationsprocessen. Det är i linje med teoretiska förväntningar och tidigare forskning och är anledningen till varför man inte behöver älska ett beteende för att ägna sig åt det (you don’t have to love it), så länge det känns meningsfullt. Resultaten i Studierna II och IV visar att motivationsmekanismerna kan påverkas i ett motionsprogram, t ex genom att skapa stödjande miljöer som i sin tur påverkar träningsbeteende i termer av mängd och intensitet. Studie IV visade även att den digitala interventionen hade bäst effekt på de deltagare som hade låga värden på självbestämmande motivation och de som ägnade sig främst åt motionsaktiviteter med låg intensitet vid starten, vilket indikerar att den verkar ha haft bäst effekt på dem som behövde det som mest. Slutligen visar Studie IV även att det digitala verktyget minskade graden av amotivation och att denna minskning i sin tur hade en positiv inverkan på motionsbeteendet. Amotivation betyder brist på motivation och amotiverade personer är ofta svåra att nå med kampanjer eller interventioner eftersom de av naturliga skäl sällan söker sig till hälsofrämjande aktiviteter och kan vara obenägna att ta till sig den typen av information. Den här gruppen har därför länge ansetts som en svårfångad och angelägen målgrupp för hälsofrämjande arbete över lag.

Förutom arenor som exempelvis företagshälsovård, hälsorådgivning, gymverksamhet och skolämnet Idrott & Hälsa är vård och omsorg ett centralt tillämpningsområde för resultaten i denna avhandling, inte minst med anledning av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landstings (SKL) beslut att verka nationellt för den personcentrerade vården. Värdegrunden i självbestämmandeteorin har många gemensamma nämnare med filosofin bakom personcentrerad vård (d.v.s. personalism). Bland annat är personens subjektiva upplevelser centrala i båda perspektiven, personen betraktas som en aktiv, tänkande och kapabel resurs och delaktighet i planering, diskussioner, problemlösning och beslutsfattande uppmuntras i båda perspektiven. Personcentrerad vård kännetecknas av relationer (i motsats till individperspektivet) vilket motsvaras av begreppet autonomistöd i självbestämmandeteorin som illustrerar omgivningens betydelse för självbestämmande och välbefinnande. Autonomibegreppet ska inte förväxlas med individbaserad självständighet eller oberoende, utan kopplas till relationen mellan personen och den omgivande (sociala) miljön och kan även förstås utifrån begreppen ”volition” och ”interest” som är centrala i personcentrerad vård. Eftersom autonomistöd kan förväntas främja personcentrering och vice versa finns det goda skäl att integrera principerna för autonomistöd i den praktiska tillämpningen av personcentrerad vård. En synergi mellan dessa båda ansatser skulle inte bara kunna vara gynnsamt för forskningen utan även för tillämpat arbete genom att utbilda vårdpersonal med förskrivningsrätt i autonomistödjande metodik och förhållningssätt, till exempel inom ramen för Fysisk aktivitet på recept. Inom forskningen skulle självbestämmandeteorin kunna bidra med förklaringsmodeller för vilka mekanismer som är verksamma i de effekter som observerats inom personcentrerad vård och därmed öka förståelsen för vad som fungerar, hur, varför och för vem. Läs mer här

Resultaten skulle även kunna utgöra en grund för framtagande av nationella hälsopolicyer och folkhälsoarbete. Det är uppenbart att de strategier som används idag har begränsade effekter och i linje med en artikelserie som publicerades i The Lancet 2012 kan vi konstatera att ”More of the same is not enough” och att vi får försöka tänka och göra annorlunda för att nå ut med hälsobudskap och på ett bra sätt stötta människor att fatta hälsosamma beslut. Resultaten kan givetvis även tillämpas på andra nivåer i samhället och en relevant arena är hälsoindustrin med alla hälsocoacher, instruktörer och personliga tränare där kunskap om och förståelse för motivationens mekanismer skulle underlätta rådgivningen och gynna såväl professionen som klienterna.